Arbetsmiljölagen – om en sund och säker arbetsmiljö
28 Jun 2023
Syftet med arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen bygger på grundsynen att arbete i möjligaste mån ska vara riskfritt i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetet ska även ge möjlighet till engagemang, arbetsglädje och personlig utveckling. Arbetsförhållandena ska vara så utformade att den enskilde ska uppleva sitt arbete som en meningsfull och berikande del av tillvaron. Arbetstagarna ska ha möjlighet att påverka de egna arbetsförhållandena och ha rätt att delta i förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Syftet med arbetsmiljölagen är alltså att trygga en god och säker arbetsmiljö.
Vem gäller arbetsmiljölagen för?
Lagen gäller för all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Den gäller för tillverkningsindustrin likaväl som för transporter, jordbruk och skogsbruk, hotell och restauranger, försäkringsbolag, kontor, statliga och kommunala förvaltningar, forskningsinstitutioner, politiska organisationer, m.fl. Lagens allmänna skyddsföreskrifter och bestämmelser om tillsyn, ansvar och påföljder gäller också elever, studerande på högskolor och universitet, värnpliktiga och intagna på institutioner inom sjuk-, social- och kriminalvården. Elever och studerande på högskolor och universitet har rätt att medverka i arbetsmiljöarbetet genom egna representanter, elevskyddsombud och studerandeskyddsombud.
En sund och säker arbetsmiljö
Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas på så sätt att arbetstagaren inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan medföra ohälsa och olycksfall. Arbetet ska alltså anpassas efter arbetstagarens förutsättning. Det ska eftersträvas att arbetet ska ge variation, social kontakt, möjlighet till samarbete med arbetskamrater och överblick över sammanhang och resultat. Arbetsförhållandena ska ge möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.
Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön inom sin egen verksamhet. För att arbetsmiljölagen inte bara ska tjäna som en pappersprodukt måste arbetsgivaren se till att arbetsmiljöarbetet verkligen kommer till stånd. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller de krav som ställs upp i arbetsmiljölagen. Tillsammans med skyddsombud ska arbetsgivaren upprätta långsiktiga handlingsprogram. I det löpande arbetsmiljöarbetet ska tyngdpunkten ligga på att skapa bra rutiner med regelbundna undersökningar och bedömningar av risker i verksamheten, beslutsfattande, genomförande och efterkontroller. I arbetet med att skapa en god arbetsmiljö ingår också åtgärder för att förhindra mobbning och vantrivsel på arbetsplatsen, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.
Den offentliga tillsynen
Arbetsmiljöverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för arbetsmiljöfrågor. Till verkets uppgifter hör att utfärda föreskrifter och allmänna råd om lagens tillämpning. Vid sidan av föreskrifter kan Arbetsmiljöverket utfärda rekommendationer, råd och upplysningar för vägledning för det praktiska arbetet med arbetsmiljölagen. Verket kan använda föreläggande eller förbud med eller utan vite som påtryckningsmedel för att förmå skyddsansvarig att efterfölja arbetsmiljölagstiftningen.
Arbetsmiljöverkets organisations består av 5 avdelningar: Inspektion, Juridik, Regler, Administration och analys samt Kommunikation. Inspektionsverksamheten är indelad i 5 regioner. Varje regions huvudsakliga uppgift är att svara för tillsyn enligt arbetsmiljölagstiftningen inom sitt geografiska område. Tillsynen sker normalt genom att personal från regionen gör besök (inspektioner) på arbetsställena. Andra viktiga uppgifter förutom inspektioner är olycksfallsutredningar, yrkeshygieniska mätningar, beslut om föreläggande eller förbud, utdömande av vite, åtalsprövning, m.m.
Bra med tydliga kommersiella hyreskontrakt
21 May 2023
Ett antal kommersiella fastighetsägare har uttryckt oro över den befintliga osäkerheten kring förnyelseprocessen för hyreskontrakt inom den kommersiella sektorn. Fastighetsägare påpekar att riktlinjerna för hyresförnyelser kan vara vagt definierade och kan leda till förhandlingssvårigheter och rättslig osäkerhet.
Det finns ett behov av flexibilitet och förändring på den kommersiella fastighetsmarknaden för att undvika tvister då hyran ska omförhandlas tycker framför allt hyresgäster. Tydliga och enhetliga riktlinjer för vid hyresförnyelser saknas. Man vill åstadkomma en förutsägbar och rättvis miljö för både fastighetsägare och hyresgäster. Minskad osäkerhet underlättar för båda parter att planera för framtiden vilket skapar en stabilare och välfungerande kommersiell fastighetsmarknad i Stockholm.
Exempel på hyreskontrakt
Man kan exemplifiera vilka kontraktspunkter som är en relevant stomme i ett hyresavtal som nedan.
Introduktion till restauranghyreskontrakt
En översikt av vilka rättigheter och skyldigheter som både hyresvärden och hyresgästen har.
Förberedelse av hyreskontrakt
En guide om hur man förbereder och strukturerar ett restauranghyreskontrakt. Det kan inkludera vilka punkter och villkor som bör ingå för att skydda både hyresvärden och hyresgästen.
Hyresvillkor
En genomgång av vanliga hyresvillkor och rekommendationer för att fastställa hyran, hyresperioden, hyresökningar, depositioner och andra avgifter.
Ansvar och underhåll
Information om vem som ansvarar för underhåll och reparationer av olika delar av lokalen, inklusive VVS-system, elektriska installationer och eventuella gemensamma områden.
Ändringar och ombyggnad
Råd om vad som gäller för ändringar och ombyggnad av restauranglokalen, inklusive tillstånd och tillståndskrav från myndigheter.
Uppsägning och tvistlösning
Information om hur man säger upp ett hyreskontrakt och de olika processerna och rättigheterna för både hyresvärden och hyresgästen vid tvister.
Specifika branschfrågor
Råd och riktlinjer som är unika för restaurangverksamhet, till exempel regler om alkoholförsäljning, miljökrav och livsmedelssäkerhet.
Organisationen Fastighetsägarna har tagit fram en handledning till ett hyreskontrakt för restaurangbranschen.
Advokater i Stockholm om bygg- och fastighetsbranschen under Coronatider
20 Aug 2020
Under Coronaperioden rapporterar advokater inom fastighetsbranchen en nedgång i aktiviteter av rättsliga ärenden. Bland orsakerna ses ekonomiska problem efter fallande eller helt avstannad efterfrågan. Det verkar som om många näringsidkare, butiker, restauranger och liknande i Stockholm har varit vid relativt god kassa, tillräckligt för att överleva några månader av låga intäkter. Kanske har den svenska strategin där samhället har hållits öppet, även om verksamhet har bedrivits på minimal nivå.
Inte Coronanatt inom Stockholms fastighets- och byggbransch
Många fastighetsägare har också visat viss förståelse och flexibilitet, speciellt med trogna hyresgäster. Några verksamheter har också haft viss hjälp till övervintring via statens stödprogram. Några aktörer pratade i mitten av sommaren om att hösten blir avgörande. Om inte samhället återgår till mer normalt liv förväntas konkurser och rättsliga tvister komma i stort. Frågor kring hyresavtal och andra ingångna avtal lyfts där advokater med inriktning mot fastighetsrätt behöver blandas in för rådgivning.
För teknik- och entreprenadföretag inom byggbranschen var våren inte mycket påverkad av Coronapandemin. Projekten löper över långa tider och arbetsplatserna har hela tiden kunnat hållits öppna. Personal och nationell frakt har kunnat fungera som vanligt. Det fanns farhågor om brist på material, framför allt genom störningar inom internationell import. Och många projekt blev försenade, men bara under kortare tid. Entreprenadjurister har haft relativt högt tryck, kanske delvis beroende på oro inför projektstörningar där advokat behöver ge rådgivning kring ingångna konsultavtal. Nu, inför hösten, säger branschaktörer att påfyllning av byggprojekt är något avvaktande. Kanske beroende på hur EU- och statliga subventioner och satsningar ger effekt.